Grekland, Kefalonia

Publicerat den 2012-09-04 klockan 11:34:34 i kategorin kefalonia2012,


GREKLAND
Kefalonia 2012
18 augusti - 25 augusti
 


Den årliga traditionen av Greklandsresa bröts förra året för min, Mimmis och mammas del. Min lilla Elias kom till världen och det fanns inte en chans för mig att delta vid deras resa. Jag fick stanna hemma och flänga med tuttarna istället :)
I år var det dock dags igen och detta år fick vi tillökning i vår resepatrull. Mimmis barndomsvän Carina aka Cinna. En helgalen, underbar tösabit som kom att förgylla vår resa!
 
Flygplanet tog oss denna gång till Greklands ö Kefalonia. År 2008 var jag och mamma på denna ö, men då i orten Skala. Denna gång gick flyg och buss mot det lilla samhället Lourdas.
 
Lördag 18 augusti
 
Vid lunchtid lördagen den 18/8 körde Yonge mig till Arlanda flygplats. Mitt plan skulle lyfta vid 16-tiden och innan det ville jag strosa runt på flygplatsen samt spana ut var min gate var. När jag lugnt hittade gaten så var mitt andra mission att hitta Starbucks vilket jag gjorde. Jag har ju absolut noll lokalsinne men alla vägar leder till Starbucks! Jag hann även med ett glas vin i min ensamhet på flygplatsen för att därefter få panik. Gaten är flyttad! Totalt svettig och 20 minuter senare fann jag gate och kunde då lugnt, sansat och svettig kliva på planet.

Halft "sjösjuk" efter flygresan kunde jag med glädje kliva av planet i Greklands varma solnedgång. Därefter rådde stor kaos vid väskutlämningen och sedan fann jag bussen som skulle ta mig till hotell Angela i Lourdas. Mamma, Mimmi och Cinna landade med planet från Göteborg, Landvetter i samma veva som min buss startade. Vår plan var att ses på hotellet och att jag kanske skulle kunna ha hunnit fixa vatten och öl under väntan på dem. Det blev inte riktigt så!

För det första fanns det två hotell Angela så alltihop blev väldigt rörigt då jag hoppade av vid "Hotell Angela". Jag kände dock inte igen hotellet alls ifrån katalogen och frågade då busschaffuören om det verkligen stämde. Då sa han "Hotell Angela by the beach". Då kopplade jag 1 + 1 och insåg att det alltså fanns 2 Angela. Rörigt värre!
För det andra så tog de 3 tanterna taxin till Lourdas vilket gjorde att dem anlände innan mig trots att dom landat efter mig. Man lär sig alltid något nytt vid charterresor!
 
Söndag 19 augusti

Att vara på semester innebär inte att få sova länge. Trots att vi tog ett och annat glas under gårdagskvällen så blev det uppstigning march tidigt denna morgon. Man är ju sugen på att känna av värme och bad, så det är ju inte med bitterhet som man kliver upp på morgonen! Efter frukost och tandborstning på balkongen begav vi oss mot stranden, som låg cirka 20 meter från vårt hotell.
Vi drog oss ut mot högerkanten av stranden och fann de perfekta solstolarna och den perfekta bottnen. Dessa platser ägdes sedan av oss resten av veckan!
 
 
Vid 13-tiden hade vi alla fått solsting och det var dags för lunch. Lunch åts på Waikiki Bar och den bestod av Grekisk sallad (så klart) samt Club Sandwich.
Därefter raka vägen ner till solstolarna och det kristallklara havet.
 
När vi alla hade gjort oss i ordning för middag så insåg vi vilken utsikt vi hade från vårt hotell. Solen går ju ned så tidigt i Grekland så solnedgången hann jag fotografera varje kväll innan vi begav oss ut för middag :) En solnedgång är ju alltid otroligt vacker.
 
 
Måndag 20:e augusti
Under gårdagen fann vi vår plats på stranden och självklart bar det dit även idag. Denna dag fann vi även vårt favoritställe för både lunch och drink. En underbar liten strandkrog rätt nedanför vårt hotell som ägdes av en stor grekisk familj á 7 barn och 2 föräldrar. Den lilla krogen rekomenderas varmt, den heter Dimitris.

Denna dag ändrade vi även vårat "solschema". Från att sola - äta lunch i skuggan - sola så gick vi till sola - äta lunch i skuggan - till hotellet och vila - sola. Därmed kunde man njuta av eftermiddagen på stranden utan att känna att man höll på att smälta bort. I och med vilan på hotellet så fick man nya krafter att sola och bada.
För övrigt kan jag meddela att vattnet var otroligt varmt. Att ibland kunna ställa sig i vattnet och inte ens bli avsvalkad var både skönt och mindre skönt. Jätteklart och fint vatten, allt man begär.
 
Denna kväll fann vi WiFi till min, mammas och mimmis stora glädje! En resturang bjussade på WiFi och vi 3 tjöt av glädje. Annat var det för Cinna, som fortfarande kör med knapptelefon och har därmed ingen glädje av WiFi ;)
 
Tisdag 21:a augusti
Ja, schemat som skrivet här ovan var och förblev sola - lunch på Dimitris - vila på hotellet - sola igen.
Så ingenting annorlunda med denna dagen. Greksalladen på Dimitris var underbar och lagom.
 
När vi låg på stranden denna dag så såg vi att rök vällde upp från den grekiska ön Zakynthos där jag och mamma befann oss 2004. Först var det svårt att se, det kunde lika gärna ha varit stora moln, men när vi sedan satt på lunchstället så frågade vi dem om det var en brand, och dem svarade då "a huge fire". Mycket trist att se och höra. Vi såg branden under 3 dagar men kan tänka mig att den pågått/pågick längre då allt är så torrt.
 
 
Efter dusch, vin och tjöt på balkongen begav vi oss mot middag. Lourdas var väldigt litet och hade ett fåtal resturanger men ack så bra. Vi parerade middagen mellan 2 olika resturanger längs med strandpromenaden. Det blev ungefär varannan kväll :)
 
 
Efter en underbar mousaka så rullande man tillbaka till hotellet igen.
 
 
Onsdag 22:a augusti
Denna morgon var det dags för en utflykt. Vi bestämde under gårdagskvällen att vi skulle ta en buss till Skala, där jag och mamma var 2008. Skala är verkligen underbart så det skulle bli roligt att visa Mimmi och Cinna detta ställe. Mimmi har även en vän hemma i Strömstad som bad henne att hälsa en goo gubbe på en resturang vid Skala Beach. Mammas klocka ringde på en gång, Det måste vara han på Sunrise där vi åt nästan varje dag 2008.
 
Hur som helst, vi hade fått information om att en buss avgår till Skala. Dock skulle denna buss gå 3km från Lourdas vilket innebar en promenad i värmen. Endast uppåt! Jag kan inte förklara vägarna men det är brant, och Lourdas ligger så klart längst ned vid stranden. Att vandra sick-sack rakt upp innebär blod svett och tårar!
Gud, Allah, Buddha och alla gudar som möjligtvis finns i denna värld hörde våra böner - En tysk dam boende på Kefalonia stannade oss när vi endast vandrat i 10 minuter!
Hon tyckte att det var idioti att vandra denna väg, och hon brukade ofta stanna turister för att plocka upp dem när hon ändå körde upp för denna djävulsväg! Väl framme förklarade hon vart bussen gick ifrån och vi tackade henne så mycket för hennes räddning i nöden.

 
Grekland är lite manjana när det gäller klockan och tider. Vi hade fått tid om att buss skulle avgå 10:15 men bussen anlände vid 10:55.
Efter 30 minuters bussfärd vid stup och svängar kom vi äntligen fram till underbara Skala.
 
 
Som skrivet här ovan så var det alltså Sunrise som gällde. Mimmis vän ville hälsa till ägaren och han pratade på om denne vän och hennes hästar. På Sunrise åt jag och mamma nästan dagligen 2008 just på grund av att han var så trevlig, det var nära till beachen och så klart - god mat.
 
Efter lunchen blev det ett par dopp vid Skala Beach för att därefter strosa runt i Skala stad. Det var roligt att se allting igen, det var inte mycket som hade blivit förändrat vilket på nåt sätt känns skönt.
 
 
Bussen från Skala stad avgick klockan 17:00 och cirka 30 minuter senare var vi framme vid  busshållplatsen, den hållplatsen som låg 3km uppe på ön vill säga!
När den tyska snälla damen plockade upp oss på morgonen så nämnde hon en "genväg" ner till Lourdas. Vi såg även denna skylt när vi åkte bussen. Vi tänkte dock att vi började gå längs med bilvägen, sedan gena på småställen och detta gjorde vi. Tyvärr!
 
 
Vi började som sagt var att gå på den vanliga bilvägen som innebär S-vägar. Vi hittade sedan små genvägar, och helt plötsligt var vi ute på en "en-filsväg", en skruttig gammal sådan. Den gick ju nedåt så vi fortsatte på denna skruttväg och njuta av utsikten.
 
 
Genvägen blev till grusväg, som sedan övergick i gräsväg. Dumma som vi var så fortsatte vi ändå.
Jag måste inte nämna hur högt det var, och hur varmt det var va? Antar att ni kan räkna ut det själva...
 
 
Gräsvägen ledde till någon form av samlingsplats där vi stannade till och funderade på vad 17 vi höll på med. Att vandra i stup som detta är inte helt okej, speciellt inte när man vandrar runt i tofflor.
Efter denna lilla samlingsplats så kvarstod en stig, en get stig!
Dum, dummare, dummast och dummaste fortsatte ut på getstigen (varför?!?) och när den bakom ett krön började gå uppåt så förstod vi ingenting, vi ska ju nedåt. Tuffa starka Cinna tog kliven upp för den lilla backen och kikade över den lilla kullen och är helt tyst. Stupet nedanför ekar och hon säger att get-stigen faktiskt tar slut.
Det var bara att vända på våra 4 stekar och börja gå tillbaka igen. Taggar i fötter, taggar och rivsår på armar och en vandring tillbaka i den stekande värmen, det var inte riktigt roligt nu...
När vi väl kom ut på asfalt igen så stannade vi till i skuggan, drack en mängd vatten och började sedan gå tillbaka mot huvudvägen.
 
I filmer så har man sett att människor i öknen kan få synvillor. Synvillor på vatten, floder eller hav.
Jag trodde att jag fick en sådan synvilla när jag skymtade en taxibil mitt ute i detta ingen-mans-land, men det var en taxi! Jag och Mimmi flög ut i vägen för att stanna bilen som var på väg mot en annan stad.
Denna räddare i nöden hette Jerry, och Jerry sa att vi var crazy som hade gett oss ut på denna färd. Jerry-the-taxidriver släppte av oss i närheten av vårt hotell vid en supermarket då vi behövde fylla på vattenförrådet.
Medan vi står och dregglar i vattenkylen ölkylen så åker Jerry-the-taxidriver förbi och tutar glatt då han varit nede och vänt för att därefter bege sig åt annat håll. Han måste ju ha trott att vi var helt dumma i huvudet...
 
Väl framme vid hotellet igen så väntade en lång dusch, och ingen av oss var speciellt sugna på att gå ut och käka middag... När vi kom tillbaka till hotellet var klockan ändå cirka 20, så det blev istället hämtmat från Dimitris för att avnjuta den på balkong med goa skratt och snack om dagens bravader :)
 
Torsdag 23:e augusti
Kroppen mör och skör, men då man var otroligt trött och slut efter gårdagens lilla promenad så innebar det tidig läggdags och tidig uppstigning. Tog mig en liten morgonpromenad innan solen nått stranden vilket var skönt. Det blir väldigt svettigt så fort solen slår emot en. 
 
 
Under morgonpromenaden passade jag på att köpa färskt bröd till oss alla. Detta var någonting vi turades om med dessa dagar, och jag - latkorven själv stod ialla fall för 1 dag och det var denna dag ;)
 
 
Denna dag försvann i ett nafs, precis som alla andra dagar men det är nu man inser att en vecka i Grekland flyger iväg. Alla timmar på solstolen, alla timmar på madrassen i havet. Alla njutbara måltider och den underbara värmen börjar liksom nå sitt slut och det är jobbigt när den tanken når en.
 
Fredag 24:e augusti
Återigen ned till våra solstolar. Det är inte mycket annat vi pysslar med under våra dagar i Grekland. Kanske en och annan sångstund i havet och på solstolarna då ingen annan morgonpigg semesterfirare nått stranden är att minnas. Cinna stod som allsångsledare och Mimmi som kör. Under ytan sjöngs ofta och det lät verkligen som en nemolåt. (N-emo) enligt Cinna.
 
 
Sista kvällen anvjöts på balkongen och den sista middagen avnjöts med världens goaste Mousaka.
Så himla trist... All väntan på årets resa och årets värme var över i ett naffs...
 
Lördag 25 augusti
Så var den sista dagen nådd. Vi hade tur att vi även skulle få avnjuta hela denna dagen på beachen då planet gick såpass sent. Vi packade våra väskor så att allt var klart och begav oss sedan ner mot beachen.
 
 
Hemlösa vovvar finns det ofta gott om när man befinner sig i Grekland och här hittade vi 2. Dessa två, en hane och en hona var som bästa vänner. Man såg även att hanen skyddade den lilla tösabiten i många lägen. Dessa vovvar la sig hos oss och solade och det tyckte mamma var mindre kul. Mimmi och Cinna agerade vätskekontroll för dem två små vovvarna och mamma låg och försökte sjasa iväg dem då dem hoppade upp på mammas solstol.
 
Efter lunchen tog vi en dusch och spenderade sedan dem sista timmarna på Dimitris bar. Det blev frappe (grekisk kall kaffe), öl, middag och njutbara timmar. vid 18:30 kom taxibilarna och hämtade upp oss för att ta oss till flygplatsen.
 
Väl framme checkade jag in min väska då jag skulle med planet mot Stockholm som gick innan Göteborgsplanet. Därefter satt vi 4 ute på framsidan av flygplatsen och njöt av den sista värmen. Och vem dyker inte upp då, om inte Jerry-the-taxidriver! Jag förstår inte varför jag inte tog någon bild av honom, varken efter vår lilla promenad eller vid flygplatsen. Det är ju någonting man kommer ångra för alltid!

Resan hem gick bra för mig och för dem 3 mot Göteborg, och nu återstår det en lång väntan fram till nästa sommar. Vart i Grekland går flyget då mån tro?
 
Tack mina tre gringos för denna njutbara tid


Ninni - NINNZAN.SE
Läs mer...

Du har nu hamnat hos en som heter Ninni.

Ninni arbetar just nu 100% som mammaledig. Att vara mammaledig är allt annat än att vara ledig. Detta berättar hon ofta om i denna blogg.

Ninnis barn är födda 2011 och 2014.

Ninni bor söder om huvudstaden i ett radhus tillsammans med barnen och sambon.