Vecka 36

Publicerat den 2011-03-27 klockan 14:05:47 i kategorin Graviditeten,


Jag kan inte påstå att jag inte tänker på förlossningen. Varje dag.
Man tänker på allt ifrån vilket datum det blir till hur själva förlossningen kommer att bli. Självklart önskar jag mig en snabb och smärtfri förlossning, men det är väl som att önska att man finner trissen med 25.000 i månaden i 25 år - alltså helt omöjligt.
Jag tänker även på hur mycket smärtlindringen verkligen hjälper. Jag skulle vilja ha såpass mycke knark att jag inte känner av någonting. Lilleman ska bara fint glida ut den vanliga vägen för att därefter vara ett friskt litet barn. HUA, ser inte fram emot dagen D, som är om 31 dagar, men jag ser självklart  fram emot denna dag då allt är över och Lilleman anlänt Jorden.
Det närmar sig med stormsteg!

Från jobbet

Publicerat den 2011-03-24 klockan 10:45:54 i kategorin Graviditeten,




Gårdagen var min sista arbetsdag då jag därefter valt att gå på mammaledighet.
Jag har inte världens mest påfrestande jobb, men resvägen till och från jobbet innebär 3 timmar varje dag och det är det som tar kål på mig.
Gårdagen innehöll tårta, lunch ute med kollegorna samt att jag därefter fick ta emot en superfin bukett från kollegorna. Det känns skumt att inte längre behöva jobba, att inte ha en vardag som man haft i flera års tid. Samtidigt är det hur skönt som hellst.
Det är väl nu man ska passa på att njuta och vila innan en helt ny vardag träder i kraft? :)

Free

Publicerat den 2011-03-24 klockan 09:08:10 i kategorin Graviditeten,


Mammaledig!!!!!!!!!!

Känns underbart, men konstigt.
Lilleman får gärna komma ut nu, även om det är beräknat till 28/4

Tvättstugedag

Publicerat den 2011-03-09 klockan 15:47:04 i kategorin Graviditeten,


Idag har jag gått lös på att tvätta alla Lillemans inköpta kläder. Bara att klippa av prislapparna tog en evighet, och att sedan tvätta och hänga upp dessa små plagg tar evigheten nummer två.

Jag tvättar även sängkläder, täcke, madrass och så vidare. Och jag var väl inte direkt smart som fyllde en maskin med just dessa prylar som därefter fick maskinen att tvärvägra centrifugering på grund av dess tyngd... Plaskblöta sängkläder hänger nu i badrummet och droppar då jag inte vet hur man startar endast en centrifugering...
NEPP - jag är inte jordens smartaste kvinna!


Allas vår Försäkringskassa

Publicerat den 2011-03-08 klockan 18:18:58 i kategorin Graviditeten,


Just nu ger jag mig in i kriget med Försäkringskassan, och än så länge har jag inte stött på några problem. Man läser ju skräckhistorier varje dag om uteblivna betalningar, återbetalningar och allt Gud vet vad.

När jag hade sänt in mitt moderskapsintyg så tog det cirka 14 dagar innan jag fick tillbaka alla papper som skulle fyllas i. Jag hann till och med maila dem och fråga varför det tog sådan tid, och 5 dagar därefter fick jag svar att kuvertet var sändt till mig 7 dagar innan. Ö-post eller vad?

Ännu mer något skrattretande var att dom hade sändt med ett kuvert. Man kan ju ibland få frankerade svarskuvert när man blir medlem/gör avtal MEN här är då inget frankerat kuvert - utan det fanns ett fint ikke-frankerat kuvert.

 

Jag struntar faktiskt i om det hade funnits ett frankerat kuvert eller ej, men att ge mödan åt att bifoga ett kuvert med förtryckt text "Frankera med brevporto. Försäkringskassan löser inte ofullständigt frankerad försändelse" får mig att garva.

Varför ens bifoga ett kuvert?

Home

Publicerat den 2011-03-08 klockan 08:57:31 i kategorin Graviditeten,


Efter utvärdering på sjukhuset i söndags morse så fick jag äntligen åka hem.
Jag förstår att dom vill ha en kvar på observation, men Gud vad långa minutrarna är när man ligger där raklång på en stenhård sjukhussäng tillsammans med en 12" TV från 1993. Tiden flyger inte direkt förbi och tristessen tar övertag redan efter 3 minuter.



Det blev en veckas sjukskrivning vare sig man ville eller ej. Denna vecka var inte alls i timing med mitt jobb, men det är nog nu man bör lyssna på sin kropp. Den säger tvärnej till att anstränga sig.

En present till Lilleman för att han var så duktig där inne :pPpP
Alf heter denna skönhet!


Vecka 33

Publicerat den 2011-03-08 klockan 08:57:19 i kategorin Graviditeten,


 

Falskt alarm från lilleman

Publicerat den 2011-03-06 klockan 09:01:25 i kategorin Graviditeten,


Under fredagen rådde det falskt alarm från Lilleman.
Det hela startade vid 13-tiden igår på jobbet men jag tyckte först inte att det var så farligt. Jag sjönk ner i min datorstol så att magen kunde vila i ett mer plant läge, men när jag sedan skulle gå för dagen så var smärtan olidlig...
Jag fick ringa Yonge för att säga att vi borde åka in och så tyckte även de på förlossningen när jag ringde in och förklarade.

Väl framme så fick jag förklara hur jag kände och sedan beskriva min smärta i en skala 1-10.
Precis när hon nämnt skalan så hör jag genom väggen hur en tjej verkar vara inne på de sista sekundrarna under förlossning av hennes barn och hör henne skrika men dra ut den lilla djävuleeeeeeeeen då för faaaaaaaaaaan.
Jag kikade då på doktorn och fick fram att "jämfört med henne där inne så har jag nog inte ont för fem öre, men jag har ONT".

I en timme låg vi och lyssnade på lillemans hjärtljud och mina förvärkar och vi fick även se på ultraljudet att Lilleman låg fixerad. Allt var dock perfekt med Lillemans alla ljud och rörelser, och en annan doktor kommer in och förklarar att smärtorna kan bero på att en bit av moderkakan lossnat, och att jag skulle få spruta på rumpan, har för mig att det var kortesonspruta. Denna spruta skulle göra att Lillemans lungor ska utvecklas snabbare utifall man skulle behöva plocka ut han....







Runt 00:30 tiden fick jag äntligen åka till ett annat rum för att sova för natten. Jag var helt slut och vid denna tidpunkt hade mycket av magsmärtorna faktiskt släppt.

Lördag
Denna dagen var nog den längsta lördagen i hela mitt liv. Lördagar som annars brukar vara så härliga...
Efter att ha vaknat upp klockan 6 så var det bara att invänta frukosttiden klockan 8, för att sedan invänta doktorns dom. Då jag hade en hyffsat skön natt utan sammandragningar och smärtor så försökte jag sedan förklara för doktorn hur det kändes i magen. Att det nu kvarstod mer som träningsvärk i magen och det är väl kanske fullt naturligt. Jag var nog FÖR säker på att jag  skulle få domen att få åka hem, men då ännu en spruta väntade klockan 19 så var det bara att vara kvar ett dygn till.
Det må ju vara det bästa för min kropp, men det blir så långa dagar i dessa vita hemska rum på sjukhuset, och att samtidigt känna att jag bor 4 minuter med bil från Huddinge Sjukhus gör en lite småputt :(




Dagen försvann i och med fika med Yonge och hans föräldrar, för att sedan träffa Sabina. Sabina var även kvar över Melodifestivalen så det kändes skönt.
Efter Melodifestivalen så kopplades jag åter in i maskineriet för att kolla Lilleman, som nu hade gympapass där inne men som mådde som en stjärna.
Kändes skönt :)


Söndag
Efter smörgås och avslutat EKG, hjärtljudet på Lilleman så är han ialla fall i topform där inne. Han rör sig som bara den och verkar inte alls gilla att man kollar vad han pysslar med där inne.
Nu inväntar jag domen om jag ska få åka hem eller ej.... Visst är det smart att ligga kvar här, men tanken att man bor så himla nära och längtan till sin egen säng är brutalt jobbig...

Vecka 32

Publicerat den 2011-03-02 klockan 18:35:02 i kategorin Graviditeten,


Uj uj, tiden bara flyger förbi och fetare blir man...
Magen växer och växer, och jag har nu skaffat mig en stenhård "ölmage".

Ölmagen rör på sig en god del. Ibland får man sig en redig jävel ut ur tomma intet utan förvarning, och dessa sparkar gör att man flyger högt. Man kan ju undra vad folk tror om en när man sitter på pendeltåget och flyger ur sätet och grimaserar krampaktigt....

Sedan kvarstår hans timmar av rörelser där inne som gör att man varken kan sova, sitta rakt eller stå upp. Magen ser helt sne ut och jag får då hjälpa han på traven lite för att få han till en annan possition.

I tisdags var jag hos barnmorskan igen. Järnvärdet hade stigit med "4 poäng" och det var hon tydligen nöjd över. Jag får tacka och ta emot och inse att broccoli och järntabletter is the shit. Det är bara att knapra vidare.
Jag har tidigare klagat på att man blir hård i magen av järntabletter och jag tar tillbaka alla klago ord. Just nu är jag totalt lös i magen och jag förstår inte hur det går ihop... Lös i magen av höga doser av järntabletter?
M U M S!

Kurvan och hjärtslag var även normalt så det tackar jag för v



Stackars lilleman

Publicerat den 2011-02-21 klockan 19:42:52 i kategorin Graviditeten,


Att man sätter barn till världen kan ibland vara själviskt.
Titta på oss två till exempel;



På bilden här ovan har vi inte druckit en droppe alkohol. Ändå ser vi ut som sju svåra år. Hur kommer då vår Lilleman att se ut, för värre än ovan blir svår att knäcka!



Eller som bilden här ovan.
Efter att ha gått igenom 37GB bilder (39 796 344 561 byte, 13.786 filer fördelat i 122 mappar) så kan jag nu konstatera att jag och Yonge ser ut som ovan på de flesta bilder som vi delar tillsammans.
Att vi skulle lägga pengar på ett riktigt fint familjefoto är som att kasta pengarna rätt ner i dass.

Vecka 31

Publicerat den 2011-02-19 klockan 09:20:36 i kategorin Graviditeten,


Det känns som att veckorna flyger iväg, och jag är inte den som klagar över det.
Vi har nu gått in i vecka 31 och planer för shopping av kläder och prylar har startat. Jag har försökt att hålla mig ifrån allt inköp, men en och annan sötsak och jag dock smyghandlat.

Nästa helg kommer mamma och pappa över till denna sida Sverige för att måla om det som kommer att bli barnrummet för lilleman. Jag och Yonge har äntligen kommit fram till vilka färger rummet ska ha, dock måste vi skaffa dessa färgburkar samt konka ut alla möbler innan arbetet kan sätta igång i rummet. Jag tror målarfärg införskaffas under morgondagen. Eller tror och tror, vi måste skaffa det i morgon!

Just nu ligger Yonge utslagen sedan en utekväll med grabbarna i stan. Han kom hem sent inatt och väckte mig och jag frågade då var klockan var. "Snart 3" får man till svar och man tittar då på klockan, 4:45. Jaja, snart 3? :)
Pappa Yonge med noll koll

Nu ska jag försöka hitta något att käka innan det Alpina börjar på TV.
Trevlig helg folkens

 

Möte hos barnmorskan

Publicerat den 2011-02-18 klockan 17:45:04 i kategorin Graviditeten,


I tisdags var jag återigen på plats hos barnmorskan. Som vanligt lyssnade vi på hjärtljuden, mätte magen, pinkade i kopp och blev stucken i fingret.
Efter detta stick i fingret kunde hon konstatera att mitt järnvärde hade sjunkit yttligare, trots min påbörjade dos av vidriga järntabletter. Anledningen till vidriga är inte för att dom smakar urk, utan för att bajset blir kolsvart och märkbart jobbig att trycka ut....
Hon ber mig att omedelbart börja med att knapra järntabletter både morgon och kväll, inte bara kväll från och med nu. Jag undrar om det finns något hårdare än sten, om inte så kommer min kropp nu se till att skapa det....

Till råga på detta så körde Yonge mig till mataffären där jag snällt fick gå och plocka ihop matvaror som innehåller järn. Nämn EN maträtt som är god - och som är järnberikad?
Det enda jag kan komma på är blodpudding med en skopa socker på....

Brysselkål, ärtor, russin, torkade katrinplommon, broccoli, leverpastej & Hallonpaj
(hittade inte vanliga frysta hallon som tydligen ska vara järnberikat, så jag köpte 2 x Hallonpaj istället)

Brysselkål - MMMMMMMMMMMM NAMNAM...............

 

 

Tiden passerar snabbt förbi

Publicerat den 2011-02-11 klockan 13:36:29 i kategorin Graviditeten,


 

Dagarna rullar snabbt förbi, och idag går vi in i v.30. Det känns som om att min tid som hyresvärd för en inneboende har passerat i 100km/h och det återstår nu endast + - 10 veckor.
En del shopping har införskaffats men jag har så kallat "köp förbud" ett par veckor till, sedan ska jag gå lös!
Min långa lista med saker och ting som man bör ha införskaffat tills dagen D har knappt påbörjats. Det är allt ifrån bilbarnstol och vagn till babypuder och bodys. En annan viktig del i det hela är en ny bil... Vi har idag en liten sockerbit till bil som inte räcker långt, och därmed googlar vi nu bil efter bil.

Något annat som får en att tänka på att det snart är dags är alla värkar som nu uppstår. Jag lovar härmed att jag aldrig mer ska klaga på mensvärk... Min mensvärk är brutal och kan sluta med att jag hängt över toalettkanten, men det är ingenting upp mot det här. Ibland har jag molande värk i hela magen, ibland är det någon form av förvärk som kommer på olämliga tillfällen, så som på pendeltåget. Man blir alldeles svettig, det spänner och man får sitta och andas djupa andetag för sig själv medan folk sitter runt omkring i sina egna världar.
Jag läste att ett varmt bad ska hjälpa mot dessa värkar men man ska inte tro på allt man läser... Under gårdagskvällen fyllde jag upp badkaret med varmt vatten och såpa, och tillsammans med den molande värken la jag mig till rätta i badkaret. Därefter hade lilleman kullebytta övningar och karatelektioner vilket inte gjorde saken bättre... Det blir inga fler varma bad!

 

En del säger att om barnet är livligt i magen så är det ett livligt barn även på utsidan, och om detta stämmer så har vi ett galet litet barn att se fram emot. Alla sparkar, slag och kullerbyttor går att skåda på magen, och ibland väljer han att stanna upp i sina gymnastiska övningar vilket resulterar i en helsne mage. Man får då försöka putta lite på han så att han lägger sig till rätta igen. Underbara känslor kan jag lova! :)

 

Sovstund

Publicerat den 2011-02-05 klockan 12:16:09 i kategorin Graviditeten,


Vecka 27

Publicerat den 2011-01-20 klockan 18:56:21 i kategorin Graviditeten,


Om jag hade kunnat skänka bort den sömnbrist jag lider av till någon mentalt starkare person så hade jag inte tvekat en sekund. Jag hade med glädje kastat över min trötthet, mina sura och ledsamma stunder och mina aggressioner till glad mottagare. Jag har aldrig varit så trött och sliten i hela mitt liv och får hela tiden tänka att det kommer någonting bra utav det i slutändan. När jag väl somnar, observera väl somnar, så är jag fullständigt slut som människa. Nattens alla kisspauser skapar mindre sömn och tillsammans med detta så är mitt blodvärde tydligen i botten.

Tisdagens möte med barnmorskan gick kanon. Min livmoder mättes och jag fick höra på det lilla livets hjärtslag som var helt normalt, samt samtal om diverse saker och ting.

Efter pink i burk och stick i fingret så konstaterades det att mitt blodvärde hade stupat ner i sjön och jag ska från och med nu dopas med järntabletter. Jag ser inte fram emot mina bajskorvar :(

Jag fick även väga mig och jag har i dagsläget gått upp 8kg vilket kanske inte är något att gråta floder över.

Människor berättar om deras dragning till diverse ätbara ting under deras graviditet, alltifrån överdosering av apelsiner till kladdkaka. Jag kan känna mig lyckligt lottad då jag ännu inte känt något speciellt sug för kategoriserad föda.

 


Ultraljud i 3D/4D

Publicerat den 2011-01-16 klockan 14:58:10 i kategorin Graviditeten,


I fredags hade vi bokat in 45 minuter på Tittut, en ultraljudsklinik här i Stockholm.
På plats var jag & Yonge, samt den blivande gudfadern Ibbe.

I början av ultraljudet var det vanlig rutinmässig kontroll där det konstaterades att lilleman växer som han ska och att allt såg bra ut. Hjärtljudet var i normal hastighet, och det var fortfarande en liten grabb vi väntar. Det syns mer än tydligt på en av bilderna :)~

Vid det första ultraljudet vi hade på sjukhuset så ville han inte visa sig i bra vinkel, och så var det även nu. Jag fick hoppa runt, stå på alla fyra och dricka massa vatten i hopp om att han ville ändra ställning. Han sov gott och ville inte röra sig speciellt mycket.

L i l l e m a n



F o s s i n g 5,26cm



G ä s p



V i n k e V i n k



S n o p p i s



L i l l e m a n



V. 25

Publicerat den 2011-01-08 klockan 12:00:19 i kategorin Graviditeten,


 

Stackars lilleman där inne som hör sin mor konstant. Det måste vara superjobbigt för honom och frågan är om han tänker komma ut över huvud taget. Med tanke på hur jag sjunger i duschen och klagar på dagarna så hade jag själv i hans sits valt att stanna kvar och aldrig komma ut. Han måste ju vara livrädd :(

Angående texten ovan från Vårdguiden.se så har jag inte ett stillsammt barn där inne. Ibland får jag för mig att klaga på hans rörelser men jag ångrar mig snabbt. Det är faktiskt ganska härligt, även om det ibland känns som gaser som förflyttar sig i tjocktarmen.
Det som dock kan vara lite chockerande är hans en-och-en sparkar. Att sitta lugnt framför TV:n och njuta av en lussekisse kan resultera i en karatespark - och därefter sker ingenting. Man blir mäkta förvånad. Men som sagt, det är ändå härligt v

Vecka 22

Publicerat den 2010-12-19 klockan 21:21:40 i kategorin Graviditeten,


I fredags dundrade vi in i vecka 22. Jag har inte kännt direkt någon större skillnad sedan vecka 18, förutom att jag själv blir fetare och fetare samt att den där inne sparkar och har sig så att man ibland mår illa, speciellt på kvällar och nätter.
Visst är sparkarna rätt mysiga, men när han hellre har karatelektioner än att låta mig sova på nätterna så blir man lite galen. Speciellt då träffarna satsas mot min urinblåsa -_- I natt var jag uppe 3 gånger för att pinka. Man tror att man är hur pissenödig som hellst och flyger upp ur sängen, men så kommer det några ynka droppar. Det tackar man för :)
Underbart.




Halvvägs

Publicerat den 2010-12-08 klockan 13:14:14 i kategorin Graviditeten,



Då var vi halvvägs på denna milslånga färd. Jag är en av de "många"som beskrivs här ovan, som känner att fostret rör på sig. Jag har nämligen en karatekid i magen, så ett passande namn borde vara Bruce, Bruce Lee. Jag vet inte om han inte tycker om att jag är på jobbet, men varje gång jag sitter framför datorn på jobbet så har han karateövningar där inne. Det kommer dutt efter dutt och det känns kanon.





Ultraljud

Publicerat den 2010-12-05 klockan 21:35:33 i kategorin Graviditeten,


Jag har gått och väntat på vårt ultraljud under flera års tid (känns det som). Efter min inskrivning sände barnmorskan en remiss om ultraljudsundersökning till Huddinge Sjukhus. Jag fick en kallels bara någon dag efter, men med besked om ultraljud så sent som i december. Tiden hit har gått mycket sakta, men i torsdags var det äntligen dags.
Jag och Yonge möttes upp på sjukhuset vid 13.30 tiden för att få i oss lite lunch innan det var dags att få se det lilla livet.
Två tankar flög runt i huvudet:

- Tänk om det inte är något, att jag endast är totalt skengravid?
- Tänk om det är fler än en?

Vi kunde snabbt konstatera att jag varken var skengravid eller bär fler än en. Det var en liten parvel där inne och det var otroligt att få se den för första gången.
Barnmorskan gjorde sin rutinåtgärd, men den lille vägrade att visa hjärtklammrarna, vilket dom måste dokumentera. Hon höll på i cirka 40 minuter för att få den lille att vända sig till en bättre position. Jag fick hosta och skaka på hela mig, hon tryckte och tryckte på magen men ikke. Vi fick ta 15 minuters paus för att sedan försöka igen. Den lille hade vänt på sig, men till en ännu svårare position. Det blev till att ge upp för att få återkomma på fredag igen, tidigt på morgonen.

Även på fredagen var det klurigt att få till det. Den lille ville hellre ha gymnastiska övningar där inne än att visa vad barnmorskan ville se. Dock fick hon det hon behövde samt fler bilder till oss på vår lilla son som vi lyckligt väntar.

LILLE MAN

PEACE


GYMNASTISKA ÖVNINGAR


BERÄKNAD FÖRLOSSNING: 2011-04-28


Ninni - NINNZAN.SE
Läs mer...

Du har nu hamnat hos en som heter Ninni.

Ninni arbetar just nu 100% inom ekonomi och har den stora turen att arbeta i samma ort som hon bor i.

Ninnis barn är födda 2011 och 2014.

Ninni bor söder om huvudstaden i ett radhus tillsammans med barnen och sambon.